ᠮᠣᠩᠭᠤᠯ ᠤᠯᠤᠰ ᠤᠨ ᠯᠠᠲ᠋ᠢᠨ ᠮᠣᠩᠭᠤᠯ ᠦᠰᠦᠭ ᠤᠨ ᠳᠦᠷᠢᠮ 蒙古国拉丁蒙古文方案Mongol-ulsiin-latin-mongol-üsgiin-dürem 2.pdf
1 Mongol ulsiin latin mongol üsgiin düremBid bühen mongol uls kiril mongol üseg heregledgiig medne.Gehed gar utas buyu toochluur deer mongol ulsiin hümüüsolonhiidoobürlatinmongolüsegheregledegyum.2003ondmongolulsiin ih hural latin mongol üsgeer kiril üsgee solih sanal gargajbaisan yum. Hediiver bütsengüi bolvoch ter üyd negend latinmongol üsgiin dürem bolovsruulsan yum, latin mongol üseg nidürmiin huvd kiril üsegtei büremsen adil baij, zövhön kiril galigiiglatinaar solison gej üzej bolno. Kiril üsgiin surah nom amarhanolddog, gevch latin mongol üsgiin tuhai yamar negen zaah nom gejbaidaggüi. Zohiogch minii biye kiril üsgiin dürem bolon mongolulsiin süljee ashiglagchiin süljeen deer bichij baih bodit baidal deeründeslentuszaahmaterialiigbichijgargasanyum. 蒙 古 国 拉 丁 蒙 古 文 方 案我 们 都 知 道 蒙 古 国 在 使 用 基 里 尔 蒙 古 文 , 但 手 机 和 电 脑 上 其实 蒙 古 国 的 人 普 遍 使 用 拉 丁 蒙 古 文 进 行 交 流 。 2003 年 蒙 古 国 国会 曾 讨 论 用 拉 丁 蒙 古 文 代 替 基 里 尔 蒙 古 文 , 虽 然 最 终 没 有 通 过 ,但 当 时 制 定 了 拉 丁 蒙 古 文 方 案 , 拉 丁 蒙 古 文 的 规 则 跟 基 里 尔 蒙 古文 完 全 一 样 , 相 当 于 把 基 里 尔 字 母 改 成 了 拉 丁 字 母 。 目 前 没 有 拉丁 蒙 古 文 方 案 的 详 细 讲 解 和 教 程 。 由 于 拉 丁 蒙 古 文 与 基 里 尔 蒙 古文 的 规 则 完 全 一 致 , 所 以 笔 者 在 基 里 尔 蒙 古 文 规 则 以 及 蒙 古 国 网民 在 网 上 使 用 拉 丁 蒙 古 文 的 实 际 情 况 上 , 还 原 了 蒙 古 国 拉 丁 蒙 古 文 的 方 案 , 并 制 定 了 这 个 拉 丁 蒙 古 文 教 程 。 2 1. Egshig 元 音Mongol helnii doloon bogino egshig “a e i o u ö ü”, üünd “a ou ”-iig changa egshig gej, “e ö ü”-iig hündii egshig gej, “i”-iigsaarmag egshiggene; Urtegshig “aa ee ii oo uuööüü”; Hos egshig:“aieioiuiüiua”.蒙 古 语 有 七 个 短 元 音 “aeiouöü”, 其 中 “aou”是 阳 性 元 音 ,“eöü”是 阴 性 元 音 , “i”是 中 性 元 音 ; 长 元 音 有 “aa eeiioouuööüü”; 复 合 元 音 有 “aieioiuiüiua”。Olonhii hümüüs zurgaa toloodugaar egshig “ö ü”-iig yaaj tsohohiigmedehgüibaidag.Eneünendeemashamarhan.好 多 人 不 知 道 怎 么 把 第 六 和 第 七 元 音 “öü”打 出 来 , 其 实 这 个很 简 单 。 首 先 在 手 机 上 , 点 输 入 法 的 “ 符 号 ” 键 , 选 “ 拉 丁 ” 选项 , 然 后 把 “öü”找 出 来 并 点 一 下 , 下 次 写 字 的 时 候 不 用 费 劲 去 找“ 拉 丁 ” 选 项 , 而 是 在 “ 最 近 ” 选 项 中 已 经 有 了 “öü”, 非 常 方 便 。而 且 为 了 快 速 打 出 来 , 比 如 önöödör( 今 天 ) 这 个 字 , 可 以 写 成önoodor, 别 人 也 能 读 的 懂 。 其 次 在 电 脑 上 , 在 输 入 法 上 点 右 击选 “ 设 置 ” , 然 后 再 点 “ 添 加 ” , 然 后 选 中 “ 德 语 ( 德 国 ) ” 中的 “ 德 语 ” 键 盘 , 点 确 定 即 可 , 写 拉 丁 蒙 古 文 的 时 候 就 拿 德 语 键 盘 写 , 德 语 键 盘 中 “ L” 右 边 的 分 号 键 变 成 “ ö” , “P”右 边 的 大引 号 键 变 成 “ ü” 。 除 了 “ Y” 和 “ Z” 互 换 位 置 , 德 语 键 盘 其 他的 字 母 与 美 式 键 盘 一 致 , 是 写 拉 丁 蒙 古 文 的 绝 佳 选 择 。其 实 对 拉 丁 蒙 古 文 熟 练 后 , 完 全 可 以 拿 “ ou” 表 示 第 六 和 3 第 七 元 音 , 只 是 现 在 好 多 人 不 太 熟 练 , 所 以 就 怕 把 第 四 和 第 六 元音 搞 混 , 把 第 五 和 第 七 元 音 搞 混 , 其 实 蒙 古 国 网 友 都 拿 “ ou”表 示 第 六 和 第 七 元 音 , 因 为 他 们 已 经 非 常 熟 练 了 。2. G iigüülegch 辅 音1). Latin mongol üsgend 20 giigüülegch baina. Darui “n b p khgmlsshtdchtsjzyrfkv”.拉 丁 蒙 古 文 有 20个 辅 音 , 请 看 上 面 。2). Hediiver mongol ulsad “kh” gej togtooson bolovch süljeendolonhiidoobür“h”-rbichne.Iimeestanarbas“h”-rbichijbolno. 虽 然 蒙 古 国 定 为 “ kh” , 但 是 网 上 网 友 们 都 用 “ h” , 所 以大 家 也 可 以 用 “ h” 。3). “ch” bolon “ts” ni huuchin mongol üsgend bür adil baidag,gevch mongol ulsad adil busaar zardag. “ch” ni “ ‸”-iig iltgedeg,jishee:“ ‸”chi,“ 齸ᦰ a”chimeg,“ 齸o”chih,“ 齸ᦰma”chanar,“ 齸ᦰma B”chamd,“ 齸 m ” chuluu, “ 齸ᦰma” chödör. “ts” ni busad heden egshgiig iltgedeg,jishee: “ mo” tsag, “ a” tseg, “ s ᦰs ” tsolmon, “ s m ” tsuglah, “ 齸ᦰ ”tsööhön,“ 齸ᦰmꀀ 䁒”tsümreh.“ ch” 和 “ ts” 在 老 蒙 古 文 中 都 一 样 , 但 是 拉 丁 蒙 古 文 中 就不 一 样 了 。 “ ch” 代 表 “ ‸”, 比 如 : “ ‸”chi,“ 齸ᦰ a”chimeg,“ 齸o”chih,“ 齸ᦰma”chanar,“ 齸ᦰma B”chamd,“ 齸 m ”chuluu,“ 齸ᦰma” chödör, “ ts” 代 表 “ ‸”以 外 的 6 个 辅 音 , 比 如 : “ mo” tsag, “ a” tseg, “ s ᦰs ” tsolmon,“ s m ”tsuglah,“ 齸ᦰ ”tsööhön,“ 齸ᦰmꀀ 䁒”tsümreh。4). “j” bolon “z” ni huuchin mongol üsgend bür adil baidag,gevchmongolulsadadilbusaarzardag.“j”ni“ ‸”-iigiltgedeg,jishee:“ 齸o” jil, “ 齸ꀀᦰm m ” jiremsen, “ 齸ꀀ mo” jargal. “z” ni busad heden egshgiig 4 iltgedeg, jishee: “ mᦰ” zam, “ o” zes, “ s so” zoos, “ sᦰma” zugaa, “ 齸ᦰᦰ䁒 ”zööh,“ 齸ᦰm ”züjig.“ j” 和 “ z” 在 老 蒙 古 文 中 都 一 样 , 但 是 拉 丁 蒙 古 文 中 就 不一 样 了 。 “ j” 代 表 “ ‸”, 比 如 : “ 齸o”jil,“ 齸ꀀᦰm m ”jiremsen,“ 齸ꀀ mo”jargal,“ z” 代 表 “ ‸”以 外 的 6个 辅 音 , 比 如 : “ mᦰ”zam,“ o”zes,“ s so”zoos,“ sᦰma”zugaa,“ 齸ᦰᦰ䁒 ”zööh,“ 齸ᦰm ”züjig.3. H arialahiin tain yalgaliin dagvar 属 格1). Latin üsgend changa ügnd harialahiin tain yalgal “yn” “y”“n” gurvan dagvariig zalgaj, hündii ügnd “iin” “ii” “n” gurvandagvariig zalgana, gevch süljeen ashiglagchid changa hündii gej yalgahgüibür“iin”“ii”“n”enegurvandagvariighergeledeg.拉 丁 蒙 古 文 中 阳 性 词 后 面 接 “yn”“y”“n” 这 三 个 属 格 , 阴性 词 后 面 “iin”“ii”“n”这 三 个 属 格 , 但 是 网 上 不 分 阳 性 和 阴 性 ,都 接 “iin”“ii”“n”, 所 以 大 家 也 不 用 分 阳 性 阴 性 了 。2). “iin” dagvariig togtvorgüi “n”-güi ügnd zalgaj bichne.Jishee:aaviin,taliin,nomiin,mongoliin,huvsgaliin.“iin”是 在 没 有 不 稳 定 “n”的 词 后 面 接 , 请 看 上 面 的 例 子 。3). “ii” dagvariig togtvorgüi “n”-tai buyu “n”-r tögössön ügndzalgaj bichine. Jishee: chas(n)+ii=chasnii, togoo(n)+ii=togoonii,mori(n)+ii=morinii,sonin+ii=soninii,olon+ii=olnii.“ii” 是 在 有 不 稳 定 的 “n”的 词 和 以 “n”结 尾 的 词 后 面 接 , 请 看 上 面 的 例 子 。4). “n” dagvariig urt egshig bolon hos egshigeer tögössön ügndzalgajbichine.Jishee:handgain,melhiin,esgiin,gergiin.“n”是 在 以 长 元 音 和 复 合 元 音 结 尾 的 词 后 面 接 , 请 看 上 面 的例 子 。 5 4. Ög orshhiin tain yalgaliin dagvar 与 格1).Ögorshhiintainyalgal“-t”“-d”hoyordagvartai.与 格 有 “-t”“-d”两 个 成 员 。2). “-t” dagvariig “g” giigüülegch ba ömnöö egshigtei “s”giigüülegcheer tögssön togtvorgüi “n” ügüi ügnd zalgaj bichne.Jishee: hudagt, Natsagt, heltest, hagast. Bas “r, v” giigüülegcheertögssönzarimügndzalgajbichne.Jishee:gart,dugaart,sedevt.“-t”是 在 以 “g” 结 尾 的 词 后 面 或 者 前 面 带 元 音 的 “s” 后 面 接 ,偶 尔 以 “r,v”结 尾 的 词 后 面 也 接 。 请 看 上 面 的 例 子 。3). “-d” dagvariig deerhees busad egshig, giigüülegcheertögssön ügnd zalgaj bichne. Togtvorgüi “n” tai ügiin “n” ni garch irne.Jishee:ahad,urgamald,ügsed,savand,morind,orond.以 上 以 外 情 况 下 , 都 接 “-d” , 如 果 接 在 有 不 稳 定 “n”的 词 后面 接 , 不 稳 定 “n”将 显 形 。 请 看 上 面 的 例 子 。5. Zaahiin tain yalgaliin dagvar 宾 格Zaahiin tain yalgaliin dagvar “iig” “g” hoyor dagvartai. “g”dagvariigurthosegshgeertögssönchangahündiiügndzalgajbichne,üünees busdad ni bür “iig” zalgana. Jishee: buruug, gereeg, nohoig,duguig, delhiig, gergiig, jargalangiig, zovlongiig, angiig, hairiig,ulsiig,.宾 格 有 “iig”“g”两 个 成 员 。 “g”是 在 以 长 元 音 和 复 合 元 音 结 尾 的 词 后 面 接 , 其 他 情 况 下 接 “iig”。 请 看 上 面 的 例 子 。6. G arahiin tain yalgaliin dagvar 夺 格“-aas, -oos, -ees, -öös” dörvon dagvartai. Egshig zohichihyosiig barimtlan zalgaj bichne. Bogino egshig bolon giigüülegcheer 6 tögssön ügnd shuud zalgaj, urt bolon hos egshig, “ng”-r tögssönügnd zalgahad “g” giigüülegch jiireglene. Togtvorgüi “n” tai ügndzalgahad “n” ni garch irne. Jishee: sambaraas gobios negdlees,övlöös, dalaigaas, delhiigees, hövöngöös huvchasnaas, morinoos,ideenees,övöljöönöös.夺 格 有 四 个 元 音 “-aas,-oos,-ees,-öös”。 在 以 短 元 音 和 辅 音 结尾 的 字 后 面 直 接 接 , 以 长 元 音 、 符 合 元 音 以 及 “ ng” 结 尾 的 字 后面 接 夺 格 的 时 候 加 “ g” 。 有 不 稳 定 “ n” 的 字 的 “ n” 将 显 形 。请 看 上 面 的 例 子 。7. Üildhiin tain yalgaliin dagvar 工 具 格 “-aar,-oor,-eer,-öör” dörvön dagvartai. Egshig zohichih yosiigbarimtlan zalgaj bichne. Bogino egshig bolon giigüülegcheertögssön ügnd shuud zalgaj, urt bolon hos egshig, “ng”-r tögssönügnd zalgahad “g” giigüülegch jiireglene. Jishee: zurgaar, oimsoor,hödölmöröör,hergeer,shoroogoor,shohoigoor,dalaigaar.夺 格 有 四 个 元 音 “-aar,-oor,-eer,-öör”。 在 以 短 元 音 和 辅 音 结尾 的 字 后 面 直 接 接 , 以 长 元 音 、 符 合 元 音 以 及 “ ng” 结 尾 的 字 后面 接 夺 格 的 时 候 加 “ g” 。 请 看 上 面 的 例 子 。8. H amtrahiin tain yalgaliin dagvar 共 同 格“-tai, -toi, -tei” gurvan dagvartai. Egshig zohichih yosiig barimtlan zalgaj bichne. Mongol helend “öi” hos egshig baihgüi tul,“ö” egshigtei üyeer ehelsen ügnd “-tei” dagvariig zalgana. Jishee:nairamdaltai, orontoi, eeljtei, yostoi, yalalttai, eyetei, öngötei,bömbögtei,yörööltei.共 同 格 有 三 个 成 员 “-tai,-toi,-tei”。 字 后 面 直 接 接 即 可 。 蒙 古 7 语 中 由 于 没 有 “öi” 符 合 音 , 所 以 有 “ö” 元 音 的 字 后 面 接 “-tei”共同 格 。 请 看 上 面 的 例 子 。9.Yörönghiilön hamaaduulah dagvar 呼 格1).Yörönghiilönhamaaduulahdagvar“-aa,-oo,-ee,-öö”dörövbaih bögööd tsömiig tain yalgaliin dagvariin daraa ugsruulan egshigzohichihyosiigbarimtlanzalgajbichne.呼 格 有 四 个 成 员 “-aa,-oo,-ee,-öö”, 全 部 接 在 上 面 所 介 绍 的6个 格 后 面 , 而 不 是 单 独 接 在 字 后 面 的 。 除 了 以 下 情 况 , 都 可 以直 接 接 在 这 6个 格 后 面 即 可 。2). Tus dagvar zaahiin tain yalgaliin daraa orohod zaahiin tain yalgaliin dagvar ni ihenhiidee teg helvertei bichne. Jishee: ahaa(ah+iig+aa),aavaa(aav+iig+aa).宾 格 后 面 接 呼 格 的 时 候 , 不 写 宾 格 “ iig” 。 请 看 上 面 的 例 子 。3). Yörönghiilön hamaaduulah dagvariig haraalahiin tainyalgaliin dagvariin daraa zalgahad ömnö ni “h” giigüülegchjiireglene.Jishee: ahiinhaa(ah+iin+aa),böhiinhöö(böh+iin+öö).属 格 后 面 接 呼 格 的 时 候 , 要 加 上 “ h” 。 请 看 上 面 的 例 子 。4). hamtrahiin tain yalgaliin dagvariin daraa zalgahad ömnö ni“g” giigüülegch jiireglene. Jishee: ahtaigaa(ah+tai+aa),eejteigee(eej+tei+ee),bömbögteigöö(bömbög+tei+öö).共 同 格 后 面 接 呼 格 的 时 候 , 要 加 上 “ g” 。 请 看 上 面 的 例 子 。 5). Yörönghiilön hamaaduulah dagvariin echsiin “n”giigüülegchhalhnutgiinayalguundnegentgeegdesenbaina.蒙 古 国 的 口 音 中 已 经 没 了 “ n” , 内 蒙 古 地 区 呼 格 一 般 是 “-aan,-oon,-een,-öön”。 8 10. Üyiin tuhai 音 节Ügiig egshgiin toogoor heden heseg hovoodog. üüniig üy gene.Üy bür zaaval neg egshig bai. Neg üyd egshgiin ömnö zövhön neg lgiigüülegch baij bolno. Jishee: mörön=mö+rön, olon=o+lon,goliin=go+liin, hailav=hai+lav, hamgaalya=ham+gaal+ya,sanuulhad=sa+nuul+had,bolovsrol=bo+lovs+rol按 元 音 的 次 数 把 一 个 字 分 几 个 部 分 , 这 个 叫 音 节 。 每 个 音 节必 须 有 元 音 。 一 个 音 节 的 元 音 前 面 只 能 可 以 有 一 个 辅 音 。 找 一 个词 的 音 节 有 个 简 单 的 方 法 : 首 先 你 要 找 出 这 个 词 中 的 元 音 , 然 后以 每 个 元 音 前 面 的 第 一 个 辅 音 为 界 限 , 把 这 个 词 分 解 。 比 如bolovsrol这 个 词 中 有 三 个 元 音 “ o” , “ o” 和 “ o” , 这 三 个 元 音 前 面 的 第 一 辅 音 分 别 是 “ b” , “ l” 和 “ r” , 所 以 把 这 个 词 分解 为 “ bo” , “ lovs” 和 “ rol” 。 请 看 上 面 的 例 子 。11. Egshig helnii talaar zohichih“ 元 音 和 谐 律 ” 之 词 中 的 阴阳 元 音 不 能 同 时 出 现1). Neg ügnd changa egshig bolon hündii egshig holildoj orjbolohgüi, harin saarmag egshig ni changa egshig bolon hündiiegshigtei holildoj orj bolno. Jishee: “nutag” gesen ügnd bür changaegshig baidag, üüniig “nuteg” gej bichij bolohgüi. “heregtei” gesenügndbürhündiiegshigbaidag,üüniig“heregtai”gejbichijbolohgüi. “Sonin” gesen ügnd changa egshig bolon saarmag egshig tsug orjbaina. “iher” gesen ügnd hündii egshig bolon saarmag egshig tsugorjbaina,eneniyosondniichne.一 个 字 里 面 阳 性 元 音 和 阴 性 元 音 是 不 能 同 时 出 现 的 , 而 中 性 9 元 音 可 以 与 阳 性 元 音 和 阴 性 元 音 出 现 在 一 个 字 里 面 。 举 例 :“ nutag” 这 个 字 里 面 的 元 音 都 是 阳 性 元 音 , 不 能 写 成 “ nuteg” 。“ heregtei” 这 个 字 里 面 的 元 音 都 是 阴 性 元 音 , 不 能 写 成“ heregtai” 。 “ Sonin” 这 个 字 里 面 阳 性 元 音 和 中 性 元 音 同 时出 现 , “ iher” 这 个 字 里 面 阴 性 元 音 和 中 性 元 音 同 时 出 现 , 这是 合 理 的 。2).Hoyorügesniiljbütsennegügndchangahündiiegshighamtbaijbolno.Ontsgoilonügiisheh“güi”dagvarchangaügbolonhündiiüggejyalgahgüizalgana.Jishee:övörhangai,Delgerchogt,ayuulgüi, hosgüi,baihgüi,bolohgüi.两 个 字 组 成 的 联 合 字 里 面 阳 性 元 音 和 阴 性 元 音 是 可 以 同 时出 现 。 特 别 是 否 定 后 缀 “ güi” 不 管 阳 性 词 还 是 阴 性 词 , 都 要 接 。请 看 上 面 的 例 子 。3). Üil ügiin öngörsön chagiin dagvar “jee, chee”-iig changahündii ügnd chöm zalgaj bolno. Jishee: Baatar öglöö ert boschee.Tüüniibüteelchhödölmöreheljee.öglöönarnaargarchee.动 词 过 去 式 时 “ jee,chee” 阳 性 元 音 字 和 阴 性 元 音 字 中 都接 。 请 看 上 面 的 例 子 。 12. Egshig uruuliin talaar zohichih“ 元 音 和 谐 律 ” 之 构 词 规则 1). Changa ügiin negdüger üyd “a, u” baival, daraah üynüüdedboginoegshig“a”baidag.Jishee:avdar,udam,uilah,husam. 10 如 果 阳 性 词 第 一 个 音 节 的 元 音 是 “ a, u” , 那 么 下 一 个 音 节的 短 元 音 会 是 “ a” .请 看 上 面 的 例 子 。2). Changa ügiin negdüger üyd “o” baival, daraah üynüüdedboginoegshig“o”baidag.Jishee:olon,oilgolt,yosloh.如 果 阳 性 词 第 一 个 音 节 的 元 音 是 “ o” , 那 么 下 一 个 音 节 的短 元 音 会 是 “ o” .请 看 上 面 的 例 子 。3). Hündii ügiin negdüger üyed “e, i, ü” baival, daraahüynüüdedboginoegshig“e”baidag.Jishee:erdem,üjesgelen,inder.如 果 阴 性 词 第 一 个 音 节 的 元 音 是 “ e, i, ü” , 那 么 下 一 个音 节 的 短 元 音 会 是 “ e” .请 看 上 面 的 例 子 。4). Hündii ügiin negdüger üyed “ö” baival, daraah üynüüded bogino egshig “ö” baidag. Jishee: törögdöl, öndörlöh, yörtönch,dörvön.如 果 阴 性 词 第 一 个 音 节 的 元 音 是 “ ö” , 那 么 下 一 个 音 节 的短 元 音 会 是 “ ö” .请 看 上 面 的 例 子 。5). Üyd örgölt oruulahiin tölöö zarimdaa “uu, üü” urt egshigdeerkh dürmiig dagdaggüi baidag, jisheelvel “oruulah” gesen üsgiinnegdüger üyiin egshig bol “o” bolno, gevch hoyordugaar üyd örgoltoruulahiin tölöö urt egshig “uu” orson yumaa, guravdugaar üyiinegshig ni deerkh dürmeer hoyordugaar üyiin egshigtei zohichon “a”-gzalgana,harinnegdügerüyiinegshigtei“o”-gzohichohgüi.Jishee:ögüülsen,oyuutan,oyuulah. 长 元 音 不 受 元 音 和 谐 律 的 限 制 , 长 元 音 以 后 的 短 元 音 和 复 合元 音 受 长 元 音 的 影 响 。 长 音 “ uu, üü” 经 常 出 现 这 种 情 况 , 比 如oruulah 这 个 字 , 第 一 个 音 节 的 元 音 是 o, 第 二 音 节 的 元 音 是 长元 音 uu, 那 么 第 三 音 节 的 元 音 要 受 长 元 音 uu 的 影 响 , 接 a元 音 ,而 不 是 根 据 第 一 音 节 的 短 元 音 接 o。 请 看 上 面 的 例 子 。 11 6). Neg üsgiin dundah üyiin egshig ni “i, ii, ei” egshgüüd boldaraakh üyiin egshig ni negdüger üyiin egshigtei zohichon egshigzalgana. Jisheelvel, “nomiinhoo” geh üsgiin hoyordugaar üyd “ii”urt egshig baina, iimees guravdugaar üyiin egshig ni negdüger üyiinegshigtei zohichon “o” zalgana, harin hoyordugaar üyiin egshigteizohichon“e”zalgahgüi.Jishee:tarhinaas,öngöteihön,högjildönö.一 个 字 的 中 间 音 节 的 元 音 如 果 是 “ i, ii, ei” , 那 么 下 一个 音 节 的 元 音 要 受 第 一 个 音 节 的 短 元 音 的 影 响 。 比 如“ nomiinhoo” 这 个 字 , 第 一 个 音 节 的 短 元 音 是 “ o” , 第 二 音节 的 元 音 是 “ ii” , 所 以 第 三 个 音 节 的 元 音 要 根 据 第 一 个 音 节 的元 音 接 “ o” , 而 不 是 根 据 第 二 个 音 节 的 元 音 接 “ e” 。 请 看 上 面 的 例 子 。13. Egshigt giigüülegchiin dürem 常 带 元 音 的 辅 音 规 则“b v g l m n r” doloon giigüülegch bichigt ömnöö buyu hoinooali tod helegdeh taldaa zaaval egshigtei bichigdene. Iim uchraasedger giigüülegchiig egshigt giigüülegch gejee. En doloongiigüülegchiig gej tseejilne. Tusgaar bichigddegsulügiin“l”egshigdaguulahgüi,jishee:morilbaina.“ b v g l m n r” 这 七 个 辅 音 在 其 前 面 或 者 后 面 必 须 带 元音 , 要 么 一 边 带 元 音 , 要 么 两 边 都 带 元 音 , 所 以 叫 常 带 元 音 的 辅音 , 为 了 便 于 记 住 , 我 们 以 形 式 记 住 这 七 个 辅 音 。 但 有 一 个 辅 助 字 例 外 , 它 就 是 “ l” , 当 “ l” 以 辅 助 字 的 形式 出 现 的 时 候 , 它 可 以 不 带 元 音 , 比 如 mori l baina.14. Zarimdag giigüülegchiin dürem 非 常 带 元 音 的 辅 音 规 则1). “d t j s sh ch h” doloon giigüülegch ügiin dund buyu adagt 12 orohdoo zarimdaa hoinoo buyu ömnöö egshigtei, zarimdaa ali chtaldaaeshiggüibichigddeguchraaszarimdaggiigüülegchgejee.“dtjsshchh” 这 七 个 辅 音 在 其 前 后 有 时 候 有 元 音 , 有 时 候有 没 有 元 音 , 所 以 叫 非 常 带 元 音 的 辅 音 。2). Zarimdag giigüülegch egshigt giigüülegchiin daraa orvolömnö buyu hoinoo egshiggüi orj bolno. Jishee: nars bold gudamjtalhhanshsuvdtögssönmandtugaibichigdsensandarch.如 果 常 带 元 音 的 辅 音 后 面 接 非 常 带 元 音 的 辅 音 , 非 常 带 元 音的 辅 音 的 前 后 可 以 不 加 元 音 。 看 上 面 的 例 子 。3). Üilt neriin ireedüi tsagiin “-h” dagvar yamagt ömnööegshigtei bichigdene. Ene ni ijil dürstei ügsüüdiig yalgahiin tölöö yum.Jishee: öröh( 浪 费 ) -örh( 房 间 ) ,sharah( 烤 ) -sharh( 伤口 ) ,halah( 取 代 ) -halh( 哈 拉 哈 部 落 ) .动 词 将 来 时 的 “ -h” 前 面 永 远 有 元 音 , 这 是 为 了 区 分 形 同 义不 同 的 词 。 看 上 面 的 例 子 。4). Zarimdag giigüülegchiin daraa zarimdag giigüülegch orvolhoyordugaar zarimdag giigüülegch ni ömnö buyu hoinoo alishaardlagataitaldaaegshigteibichigdene.Jishee:utas,huvchas,anjisündestengadaslavahadbuchajharilchagchdad.如 果 非 常 带 元 音 的 辅 音 后 面 接 非 常 带 元 音 的 辅 音 , 非 常 带 元音 的 辅 音 的 前 面 后 者 后 面 加 元 音 。 看 上 面 的 例 子 。5). Zarimdag “s”, “h”-iin daraa zarimdag “t” buyu “ch” giigüülegch orvol egshiggüi bichigdene. Jishee: us+t=ust,nüh+t=nüht,tu